Månad: juli 2014

Welcome home

Den här låten är så fylld med känsla. För mig. Jag känner så mycket. Vad får det mig att känna…? Någonting i bröstkorgen. Något som pirrar, sprudlar och hoppar. En känsla som inte har ett namn, en känsla som jag egentligen inte kan identifiera som bra eller dålig. Men jag vet att det är en känsla.

Det verkar inte bara vara jag som associerar musik med minnen och känslor, det verkar finnas andra också. Det känns alltid skönt att man inte är ensam, trots att man tror att man är det.

Ni äcklar mig.

”Jag känner mig levande begravd just nu. Jag har varit en idiot. Jobbat & slitit & skattat sedan 16 års ålder. Trodde jag var del av nåt bra. Ett samhälle med ett skyddsnät där hjälp erbjöds till de i nöd. Trodde att jag en dag skulle få ångra alla ggr då jag svurit åt all skatt som dragits & få känna på hur fantastiskt vårt Sverige är, men nej. Jag borde vetat bättre.

I februari fick jag reda på att min cancer var tillbaka. Tillskillnad från förra ggn så gick tumören denna gång ej att operera. Så jag genomgick jag en behandling med tung strål – och kemoterapi i 3 mån. Och vet ni vad..
Försäkringskassan nekar mig sjukpenning. Varför? Jo för att jag ”inte anmält mig sjuk till de inom 7 dagar från min första sjukdag.”

Trodde förstås att det blivit ett missförstånd! En av anledningarna till att jag inte tänkt på de i första taget, var ju för att jag blev inlagd direkt på sjukhus, samma dag som jag fick besked om att cancern var tillbaka. Tumören tryckte på ena njuren så en operation fort behövdes. Låg där i 24 dagar på raken och var riktigt dålig.
Så jag samlade ihop den lilla energin som fanns och skrev ett brev till försäkringskassan där jag informerade de om allt detta. Jag var helt säker på att de skulle ändra sitt beslut när de fick reda på att jag legat inlagd på sjukhus.
MEN NEJ.
Mina skäl är enligt de ”inte nog för att ha rätt till sjukpenning”.

Första ggn med cancer så ansökte jag aldrig ens om sjukpenning, utan levde på det jag jobbat ihop.
Aldrig har bett om någon hjälp från någon. Men nu, i min största kris någonsin, så vänder samhället mig ryggen. Spelar ingen roll hur bra medborgare jag tidigare varit. Dagen man blir sjuk så skiter systemet i en. Likadant som dagen då man går i pension.

Jag är så himla ledsen och förbannad. Min fokus borde ligga på att överleva & bli frisk men tyvärr så försvinner energin varje gång man möts av en kall hand. Istället för att fokusera på kärlek, harmoni & glädje så läggs min fokus på att försöka hantera dåliga besked och inte låta de få mig att bryta ihop.

Men iallafall.

Vem har rätt till sjukpenning egentligen?

När ska FK som under flera år nu inte lyckats att göra sitt jobb, dvs att hjälpa folk i nöd. När ska de göra någon förändring? Vårt system fungerar ju uppenbarligen inte när samma kritiken hörs år efter år. Borde inte systemet göras om nu?

‪#‎försäkringskassan‬ ‪#‎sverige‬ ‪#‎politik‬ ‪#‎välfärd‬ ‪#‎sjukpenning‬ ‪#‎cancer‬

Socialdemokraterna , Nya Moderaterna Folkpartiet Liberalerna Miljöpartiet de gröna Kristdemokraterna Feministiskt initiativ Moderaterna i StockholmVänsterpartiet Centerpartiet

‪#‎Alliansen‬ ‪#‎socialdemokraterna‬ ‪#‎moderaterna‬ ‪#‎feministisktinitiativ‬‪#‎folkpartiet‬ ‪#‎miljöpartiet‬ ‪#‎Kristdemokraterna‬ ‪#‎fi‬
‪#‎Vänsterpartiet‬ ‪#‎centerpartiet‬

Det här är alltså brevet av Maria Lodenberg, en cancersjuk kvinna som inte får hjälp av Försäkringskassan. Det är helt sjukt, det är så att man vill sluta betala skatt, man kommer ju ändå inte få någon hjälp. Vad är det som händer med samhället? Äcklar mig.

Sveeeeettigt

Shit pommes vad varmt det är!!!! Vi som inte trodde vi skulle få någon sommar men gud vad varmt vi har! Så sjukt glad över att vi har AC i butiken annars hade jag aldrig pallat jobba 8 timmar idag.

Vi har haft så himla roliga kunder idag, det har mest varit inne lite yngre tjejer som tyckte att det var en bra idé att vara på stan idag men sen insett att det är för varmt för att vara ute så dom har kommit in en sväng här för att kyla av sig. Jag gjorde iordning lite vatten och bjöd på, det var mycket uppskattat. :) Sen kom det in en äldre dam som prompt skulle ha min hjälp precis hela tiden. När jag hade hjälpt henne ett tag så började hon prata om sitt liv och såna saker, det var faktiskt jättetrevligt tillslut. Hon berättade om allt från räntefria lån hon tagit tidigare i livet till hennes jordgubbsodling hon och hennes man Leif har på deras landställe. Hon gick till slut därifrån med stillad törst och ett par nya skor. Jag fick en rar inbjudan till hennes landställe för att äta jordgubbar med vaniljglass. Jag tror att vi båda två visste att jag inte skulle komma men det är tanken som räknas. Supergulligt. Men jag ska spara hennes nummer i alla fall, ifall jag får ett ryck och vill åka dit. Det var i Norrtälje så det är ju bara en buss från Tekniska högskolan eller Danderyds sjukhus. Vi får se helt enkelt! Hon var i alla fall supertrevlig!

vatten